Som vi kan se är planeternas omloppstid en udda potens av U. Om vi bortser från Pluto, som kan vara infångad av vårt solsystem, så stämmer resultatet ganska väl överens med den verkliga omloppstiden. Osäkerheten blir dock större längre ut i systemet. Den tid vi mäter förefaller vara detsamma som ett matematiskt samband.
Hur kommer det sig att planeterna befinner sig på bestämda avstånd från solen? Möjligen därför att det från solen utgår gravitationsvågor. Visserligen finns ingen gravitation, bara en krökning i tid och rum, men det som åstadkommer krökningen i vårt solsystem är solen.

Gyllene snittet i arkitektur ...

Parthenontemplet i Aten byggdes ca fem hundra år före Kristus, då man knappast kände till det gyllene snittet. Ändå passar byggnaden nästan perfekt i den gyllene rektangel.

... och i konst

Ett ofullbordat verk av Leonardo da Vinci, "Den helige Hieronymus", från omkring år 1483. En gyllene rektangel passar här perfekt runt kroppen. Det är inte känt om Leonardo da Vinci medvetet använde sig av det gyllene snittet.

Spiralblomman tusensköna

Man kan räkna till 34 spiraler motsols och 21 medsols. Förhållandet blir 1,619, dvs. mycket nära det gyllene snittet 1,618. Talen 21 och 34 ingår också i Fibonaccis talserie, där man börjar med talen 0, 1 och nästa tal ges av dom två föregående.

(Bilder ur Matematik. Svalan/Life, vetenskapens värld)

Om slumpvandringar

              Lövet                     Sierpinskitriangeln        Mandelbrotmängden

(Ur Nationalencyklopedin)

Bilderna ovan är exempel på fraktaler, bilder eller mängder som är starkt sönderbrutna till skillnad från exempelvis en rät linje. Exempel på fraktaler i naturen är konturen av ett moln, ett berglandskap, ett löv, ett träd eller en kustlinje. Det intressanta är dock att man genom slumpvandringar, där en punkt förflyttas slumpmässigt enligt enkla regler, kan framställa bilder som visas här ovan. Matematik tycks ingå som en viktig del i skapelsen. Kanske är det så att det i naturen finns en matematisk modell som skapelsen måste följa.

Något om kvantfysik

Kvantfysik är den gren inom fysiken som beskriver materien och den elektromagnetiska strålningen i atomära och subatomära system, dvs. i mikroskopisk skala. Energi uppträder på den här nivån antingen som materia, kvanta, i princip små paket, där varje kvanta har en bestämd energi, eller som vågrörelse. Fotoner är ett annat namn för kvanta hos elektromagnetisk strålning. 
Elektromagnetisk strålning, ljus t.ex., har således en "dubbelnatur" och uppträder antingen  som partikelström eller som vågrörelse.
Det finns i den här mikrovärlden ett berömt exempel, där man låter två partiklar kollidera med varandra, t.ex. en elektron och dess antimateriella motsvarighet, en positron. Resultatet blir då att båda partiklarna förintas, samtidigt som det skapas två fotoner som far iväg åt olika håll som vågrörelse. Eftersom fotonerna nu är en vågrörelse har dom inga fysikaliska egenskaper, som hastighet och spinn (rörelse kring sin egen axel), förrän dom uppmärksammas av en betraktare. Betraktandet, eller mätandeakten, sägs "kollapsa dess vågfunktion" och tillskriva fotonen slumpmässiga värden.
Om man nu betraktar foton A, och därmed försätter den i spinn, kommer foton B också att försättas i spinn åt motsatt håll, och det oavsett hur långt bort den befinner sig. Foton B tycks känna av vad foton A gör, oberoende av avstånd.
Det här har bekräftats i fysikaliska experiment och tyder på att universum på något sätt är sammankopplat med vårt medvetande. Kanske en matematisk sammankoppling (egen teori). Matematik är troligen en del av universum, inte något som vi människor skapat.

Källa: Mystikens värld